Coronapandemin påverkade vården vid KOL – nydiagnostiken av KOL har rasat

Den uppskjutna vården till följd av covid-19 pandemin slår hårt mot flera patientgrupper. Enligt en ny undersökning från marknadsundersökningsföretaget Ipsos har 7 av 10 patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, inte vågat söka vård till följd av smittorisken. Dessutom har man inte kunnat diagnostisera på grund av restriktionerna och smittorisken vid användande av spirometri.

Enligt WHO, världshälsoorganisationen, är KOL den tredje vanligaste dödsorsaken i världen och omkring en halv miljon svenskar beräknas ha KOL enligt svenska Läkemedelsverket 2015. Trots detta poängterar bland andra Kjell Larsson, specialist i lungmedicin, professor emeritus och Karin Lisspers, specialist i allmänmedicin, docent, att KOL har låg prioritet inom svensk sjukvård vilket leder till underdiagnostik och bristande omhändertagande, enligt en debattartikel i Dagens Medicin. Detta menar man beror dels på otillräckliga resurser, dels till följd av attityden att ”rökare har sig själv att skylla”. Då KOL-patienter är en riskgrupp för covid-19 och riskerar att bli svårt sjuka om de smittas har pandemin ytterligare försämrat tillgången till viktig vård som diagnostik, uppföljning och behandling.

Färre KOL-patienter får vård

Under pandemin har betydligt färre patienter än tidigare fått vård som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Kroniker som exempelvis patienter med KOL har drabbats extra hårt. Omkring 26 000 färre patienter har fått sin lungfunktion mätt med spirometri under 2020 jämfört med 2019 enligt Socialstyrelsen. Minskningen är tydligast för personer med KOL. Nydiagnostiken av KOL har i stort sett upphört till följd av restriktioner och då lungfunktionstester (spirometri) inte kunnat göras utan risk för smittspridning. Detta gör att det är av stor vikt att riktlinjer som anger att spirometriundersökningar ska undvikas tas bort så snart situationen lättar och att det finns personal som kan utföra undersökningarna.

- Att mäta patientens lungfunktion med spirometri är en högt prioriterad insats i riktlinjerna. Det är en förutsättning för diagnos och för fortsatt korrekt omhändertagande vid astma och KOL, säger Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen.

Totalt sett så anser fler än 8 av 10 att det minskade antalet spirometriundersökningar kommer att innebära ett ökat antal KOL-patienter när Covid-19 är över.

8 av 10 anser, fler KOL-patienter när Covid-19 är över

Tidig KOL-diagnos förbättrar prognosen

Man vet idag att livsstilsförändringar såsom rökstopp och fysisk aktivitet tillsammans med medicinering ger symtomlindring, minskat behov av sjukvård och minskad dödlighet. Ju tidigare diagnosen ställs och uppföljning sker desto bättre. Sätter man in rätt åtgärder vid 45 års ålder har man större sannolikhet att få ett fysiskt aktivt pensionärsliv jämfört med att få diagnosen 20 år senare, då risken för sänkt livskvalitet ökar markant.

Pandemin har ändrat KOL-patienters vårdsituation

I Ipsos-undersökningen, som genomförts på uppdrag av läkemedelsföretaget Boehringer Ingelheim AB, har 47 allmänläkare och 53 sjuksköterskor tillfrågats om hur pandemin ändrat vårdsituationen för KOL-patienter:

Tre fjärdedelar uppger att antalet personliga möten med KOL-patienter har minskat.
Hälften anger att läkemedelsbehandling inte påbörjas på grund av svårigheter att följa upp patienten.
Mer än två tredjedelar uppger att KOL-patienter inte söker vård på grund av rädsla att smittas.
Knappt två tredjedelar uppger att KOL-patienter uteblir från bokade tider på grund av rädsla att smittas.

Ipsos-undersökningen visar att till följd av pandemin blir många KOL-patienter utan adekvat vård. Detta försämrar sjukdomen och livskvaliteten för individen och skapar på sikt en större belastning för sjukvården i form av högre kostnader och sämre behandlingsresultat. För att komma till rätta med situationen behöver man göra ett omtag och prioritera patienter med KOL.