Spaaks lyckade satsning på samsjuklighet

HND-centrum på Danderyds sjukhus firade tio år i november förra året. Det är en lyckosam satsning, patienterna är bland de mest nöjda man kan hitta och personalen trivs, ändå har modellen inte fått några efterföljare på andra sjukhus. ”En del försök har gjorts, men mer än så har det inte blivit,” säger Jonas Spaak, kardiolog och ansvarig för mottagningen i Danderyd. /TEXT CATARINA GATSBY

HND står för hjärta, njurar och diabetes. För att bli patient på HND-centrum måste man ha samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom.
Det började med ett forskningssamarbete mellan hjärt- och njurkliniken för ungefär femton år sedan. Den stora frågan som utkristalliserade sig var ”varför går det så dåligt efter en hjärtinfarkt för patienter som har njursvikt”. Samma sak visade sig gälla för diabetespatienter.
– Vid ett HND-symposium 2012 diskuterade vi interaktionen mellan sjukdomarna. Den visste vi inte så mycket om fastän vi hade god kunskap om varje sjukdomsfält i sig. Bland annat berättade skådespelaren Helge Skoog om sina patienterfarenheter som multisjuk under rubriken ”vem ser hela mig”. Efter symposiet gick vi hem och fortsatte att arbeta i våra vanliga stuprör, men vi var flera som funderade över vad som kunde göras bättre, berättar Jonas Spaak.
Danderyds sjukhus hade en tillförordnad vd, Stefan Jacobson, som tog funderingarna på allvar. Han gav Jonas Spaak i uppdrag att starta en ny mottagning som koncentrerade sig på just de här patienterna.
– Och vi fick ordentligt med resurser från början, vilket jag tror är nyckeln till att vi fortfarande har kvar mottagningen. Att vi inte har fått några efterföljare handlar om samma sak fast tvärtom, det vill säga bristen på resurser. Försök har gjorts i bland annat Örebro och i Skåne, men då har kanske en läkare avsatts under en halv dag i veckan. Det räcker inte.

Jonas Spaak möter oss i den äldre och ganska slitna huvudentrén. Han tar oss med till HND som nyligen flyttat till en nyrenoverad del av sjukhuset. Det är som en vandring från 70-talet in i nutid.
HND-centrum ligger organisatoriskt under hjärtkliniken men är ett samarbete mellan hjärtkliniken, njurkliniken och medicinkliniken. En läkare är på plats varje vecka, antingen en kardiolog, en nefrolog eller en endokrinolog som är specialiserad på diabetes.
– Vi har också två konferenser varje vecka, och då är alla specialister på plats. Därtill finns det två och en halv sjukskötersketjänster knutna till mottagningen. Årligen är ungefär 300 patienter inskrivna på HND. Medelåldern är 73–74 år. Det är fler män än kvinnor, vilket enligt Jonas Spaak framför allt handlar om att hjärtkärlsjukdomar debuterar tidigare hos män än hos kvinnor.

”Det finns framför allt två vinster för patienterna. Den ena är den som vi läkare initialt såg som viktigast, att behandlingen optimeras. Den andra vinsten är den som patienterna betonar mest, och det är att få gå till en mottagning i stället för att gå till flera olika, och att de oftast får träffa samma läkare och sjuksköterska,” säger Jonas Spaak.

 

Det finns huvudsakligen två vägar hit. Antingen blir man remitterad av sin läkare på vårdcentralen, eller så slussas man över till mottagningen efter att ha varit inlagd på sjukhuset.
Den som kommit hit vill som regel inte härifrån.
Jonas Spaak berättar att de undersökningar som har gjorts när det gäller patientnöjdhet ger HND högsta betyg.
– Det finns framför allt två vinster för patienterna. Den ena är den som vi läkare initialt såg som viktigast, att behandlingen optimeras. Den andra vinsten är den som patienterna betonar mest, och det är att få gå till en mottagning i stället för att gå till flera olika, och att de oftast får träffa samma läkare och sjuksköterska. De slipper själva vara informationsbärare när det gäller de egna sjukdomarna.
Vidare är vården uttalat personcentrerad. Alla beslut som fattas tas tillsammans med patienterna, och under besöken sitter alla parter vid ett runt bord.
– Vi frågar alltid patienterna vad de själva har för önskemål, betonar Jonas Spaak.

Vad har de för önskemål?
– Att bli friska, att slippa värk, att orka mer. Utmaningen för oss är att få dem att ta till sig budskapet att de aldrig kommer att bli friska, men att vi kan få dem att må bättre med livsstilsförändringar och läkemedel. Många patienter på HND är inaktiva och överviktiga, så samtalen handlar mycket om kost och motion.
– Det är inte ovanligt att patienten har en bild av sig själv som fysiskt aktiv fastän han eller hon inte är det. En del har idrottat i ungdomen, och då hänger uppfattningen om att man är en rörlig person kvar. Samtalen handlar också om läkemedel.
– Läkemedelsutvecklingen är fantastisk. De nya diabetesmedicinerna är ett väldigt positivt tillskott. I början fick vi inte använda dem på patienter med njursvikt eftersom det inte fanns några studier som gav stöd för det, men nu är det möjligt, och de medicinerna förlänger utan tvekan människors liv.

Högriskpatienterna är de som har allra mest att vinna på att komma till HND, konstaterar Jonas Spaak. En del av dem blir kvar här tills jordelivet är över, men andra stabiliseras och skrivs ut. Då är det oftast primärvården som tar över.
– Ungefär 100 patienter skrivs ut från HND varje år och 100 nya tillkommer.

Jonas Spaak och Emma Andersson som är sjuksköterska på HND sedan 2017. Hon finns här varje dag, och hon är ofta den person som patienterna möter när de ringer mottagningen. ”Vi känner varandra väl,” säger hon. För patienterna är det tryggt att möta samma människor om och om igen.

 

HND-centrum har aldrig varit nedläggningshotat, även om besparingar gjorts. Däremot premieras det inte i regionens ekonomiska system att arbeta på det sätt som man gör på HND.
– Man räknar ju pinnar. Ett läkarbesök här ersätter tre, men vi får bara en pinne i vår ekonomiska utvärdering. En sjuksköterska som är med under besöket räknas inte alls. Det är illa att vi har ett ersättningssystem som inte baseras på den nytta som görs./P