PRIO I VÅRDEN

Hur ska vi bli av med vårdskulden?

Det uppdämda vårdbehovet är stort och operationsköerna långa efter pandemins tre första vågor. Socialstyrelsen har i en rapport om denna ”vårdskuld” föreslagit flera satsningar i primärvården. Allmänläkarna på vårdcentralerna vill vara en engagerad del av den lösningen. /TEXT linda swartz

Under de värsta smittovågorna i fjol var arbetsbelastningen för primärvården, och främst vårdcentralerna, inte extra hård. Snarare tvärtom. Våren 2020 avstod enligt flera myndighetsrapporter upp till 40 procent av alla vuxna som behövde vård från att söka sig till vården, eller väntade länge.
– Det innebar att det var en okej arbetssituation för läkarna på vårdcentralerna under den första vågen. Men nu har människor återgått till ett normalt sökmönster, vilket tillsammans med all uppskjuten vård gör att belastningen för tillfället är högre än någonsin tidigare, säger Magnus Isacson, allmänläkare och ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, SFAM. Han och hans kollegor på landets vårdcentraler har märkt att många patienter med kroniska sjukdomar har blivit sämre under pandemin. De har inte kunnat få regelbundna kontroller av exempelvis diabetes, astma och KOL, eftersom de helst har stannat hemma. En del har inte vågat gå ut alls, vilket enligt Magnus Isacson har lett till att de har fått sämre kondition, gått upp i vikt och fått högre blodtryck.

Magnus Isacson

En annan allvarlig följd av att människor har avstått från att söka vård är att cirka 6 000 färre fall av cancer upptäcktes under 2020 jämfört med ett normalår.
– Det betyder alltså att cancern kommer att upptäckas senare. De färre fallen i fjol beror ju inte på att cancer har försvunnit, säger Magnus Isacson. Ytterligare en del av vårdskulden är de 51 000 icke-akuta operationer och 158 000 åtgärder inom dagkirurgi som sköts upp under perioden mars 2020 till augusti 2021. Det innebär att primärvården under tiden får ta hand om alla som väntar på exempelvis en ortopedisk operation. I värsta fall får patienten kroniska smärtor som blir primärvårdens ansvar att försöka lindra, berättar Magnus Isacson. Dessutom tillkommer ett ännu okänt antal patienter med post covid-tillstånd. Bland de lösningar på det uppdämda vårdbehovet som har föreslagits från Socialstyrelsen spelar primärvården en huvudroll (se rutan nedan). För att primärvården ska kunna förbättras är det enligt Magnus Isacson helt centralt att varje människa i Sverige har en fast läkare att vända sig till. – Det helhetsansvaret skapar trygghet och kontinuitet, som har bevisats minska både sjukhusinläggningar och förtida död. Vi har också sett under pandemin att de med kroniska sjukdomar som har en fast läkarkontakt har kunnat sköta sina sjukdomar på distans på ett klart bättre sätt.

För att visionen om att alla i Sverige ska ha en egen allmänläkare – med en rimlig mängd listade patienter – ska kunna bli verklighet vill Magnus Isacson och SFAM se förändringar.

Han lyfter fram tre områden:

• Fler specialister i allmänmedicin måste utbildas.
• Primärvården måste få resurser som motsvarar mängden uppgifter som lagts på den.
• Arbetsmiljön på vårdcentralerna måste bli bättre, annars stannar läkarna inte kvar.

Den första punkten har redan förbättrats genom fler ST-platser i allmänmedicin.
Under nästa år kommer Socialstyrelsen och Nationella Vårdkompetensrådet att kartlägga hur många allmänläkare som är kliniskt verksamma i Sverige. De ska också beräkna behovet av allmänläkare samt ge förslag på hur primärvården kan bli bättre på rekrytering och på att medverka i utbildning och forskning. - När de är klara hoppas vi på en konkret plan för framtiden, säger Magnus Isacson. Han hoppas också att vurmen för primärvården som en lösning på ”vårdskulden” leder till en satsning på just vårdcentralerna. – Inom primärvården satsas det för mycket på ”i stället för”-lösningar som närakuter och nätläkare. Det är ju vårdcentralerna som inte fungerar, fixa då dem i stället för att hitta på andra lösningar.

I det arbetet vill allmänläkarna mer än gärna delta. Magnus Isacson önskar ännu närmare kontakt med sina patienter, och resurser att verkligen ta hand om dem.
– Vi som är läkare på vårdcentralerna vill inte bli avlastade. Vi vill kunna ta ett helhetsansvar. Alla mina patienter ska kunna känna sig trygga med att jag hjälper dem när det behövs, och hjälper dem till annan vård om det är nödvändigt./P