Vad har det svenska ordförandeskapet i EU betytt för läkemedelsindustrin?

Sveriges ordförandeskap i EU har satt fingret på hur händelser och beslut inom EU påverkar Sverige och svensk life science, samt hur betydelsefull life science i stort är för Sverige och Europa. Det menar Fredrik Moen, sakkunnig på Lif.
/text catarina gisby

Beslut som fattas i Bryssel lägger grunden för läkemedelsindustrins förmåga att verka och utvecklas i Sverige.
– I Sverige handlar debatten ofta om kostnader och finansiering av läkemedel och om vårdens prioriteringar. Men förutsättningarna för att forska, utveckla och marknadsföra läkemedel bestäms i hög grad på europeisk nivå, säger Fredrik Moen.

Det handlar om sådant som immaterialrätt, EU:s regulatoriska regelverk för att säkerställa säkra och effektiva läkemedel, konkurrensrätt, handelspolitik, om förutsättningar för klinisk forskning, hantering av data och om hur AI ska regleras i framtiden.
Lif:s Jenni Nordborg kommenterade nyligen det svenska ordförandeskapet och beskrev det som lågmält. Fredrik Moen håller med om att det är ett ordförandeskap som sker utan större åthävor, men har delvis förståelse för det.
– Som före detta hälsoråd i Bryssel vet jag hur viktigt det är att hålla en neutral ton som ordförande. Man måste ”lyssna på rummet” för att hitta kompromisser som leder arbetet framåt. Samtidigt är det förstås frustrerande när viktiga frågor och perspektiv står på spel. Då är det positivt när andra länder träder fram och ger Sverige möjlighet att agera.

Det Fredrik Moen framför allt syftar på är en del av reaktionerna på det förslag till europeisk läkemedelslagstiftning (läkemedelspaketet) som EU-kommissionen lade fram i slutet av april. Bland annat föreslås grundskyddet (det så kallade dataskyddet) för ett nytt läkemedel minska från åtta år till sex. Tyskland, Italien, Frankrike och Danmark har protesterat kraftigt mot detta. Länderna menar att det skickar signaler om att Europa inte värdesätter innovation. På sikt skulle det kunna påverka EU:s förmåga att konkurrera med USA och Asien om nya investeringar.
Mer konkret innebär förslaget också att spänningarna mellan läkemedelsbolagen och hälso- och sjukvårdens huvudmän kan öka kring prissättningen av nya läkemedel, eftersom läkemedelsföretagen måste hämta hem sina kostnader på kortare i tid. Det i sin tur riskerar att leda till att patienter får sämre tillgång till nya, effektiva läkemedel.
– Läkemedelspaketet ska hantera många olika frågor, till exempel en god tillgång till effektiva och säkra läkemedel, tillförlitliga distributionskedjor. Vidare ska det bidra till hållbara hälso- och sjukvårdssystem, främja innovation och europeisk konkurrenskraft, ge bättre incitament för utvecklingen av nya antibiotika, med mera. Det gäller att hitta en balans mellan olika frågor och perspektiv. Tyvärr haltar kommissionens förslag då konkurrenskraftperspektivet i mångt och mycket lyser med sin frånvaro./P

Fredrik Moen

Jenni Nordborg