“Transplantation kan vända en mycket svår situation för den sjuke”

EU-LAGAR MÅSTE UNDERLÄTTA UTVECKLANDE AV NYA LÄKEMEDEL

I våras kom EU-kommissionen med ett förslag till moderniserat regelverk på läkemedelsområdet.

Det finns en vision också, tillägger han. Och det är att alla med njursjukdomar ska kunna leva långa och rika liv. I dag är det inte riktigt så eftersom alldeles för många blir varse alldeles för sent i livet att de har njursvikt. Då kan sjukdomen ha gått för långt.
– Kronisk njursvikt smyger ju sig på. Skillnaden för den enskilde märks egentligen först när cirka 30 procent av njurkapaciteten återstår. Dessutom ökar risken för andra sjukdomar, som hjärtkärlsjukdomar.

Tidigare genomgick alla som gjorde värnplikten en hälsokontroll. En del fall upptäcktes den vägen. Många företag hade också egna läkare som anställda lätt kunde vända sig till. Några fall uppmärksammades på det viset.
– I dag är det framför allt primärvården som måste vara observant på hur man kan detektera en begynnande njursvikt, säger Björn Nilsson. Därefter ska primärvården reagera på rätt sätt. En upptäckt njurfunktionsnedsättning behöver för det mesta remitteras till specialistsjukvården.

Någon form av screening vore önskvärd, menar Björn Nilsson och Njurförbundet.
– Bara att kontrollera och behandla högt blodtryck skulle hjälpa eftersom ett förhöjt blodtryck kan vara ett tidigt tecken på njursvikt.
2005 tog Njurförbundet fram ett dokument med riktlinjer för en god njurvård utifrån ett patientperspektiv. De riktlinjerna har nyligen reviderats. En av målsättningarna är att vården ska vara likvärdig oavsett geografisk bostadsort. En annan är att vården ska vara personcentrerad, det vill säga att patienten ska vara delaktig i sin egen vård och behandling och att vården ska ta hänsyn till den enskilde patientens livsberättelse. En tredje målsättning är att närstående ska inkluderas mer eftersom en kronisk njursjukdom kan påverka anhöriga i stor utsträckning.

Dialysmetoderna har blivit bättre. Ungefär 30-35 procent av njurpatienterna har möjlighet att sköta sin dialys själva. När det gäller transplantationer kom en lagändring förra året som ledde till en viss ökning. 2022 kunde 366 njurar från 206 avlidna donatorer transplanteras. Till det kom 99 njurar från levande givare.
– Men ungefär 90 000 människor dör i Sverige varje år. Alla är inte potentiella donatorer, men vi propagerar för att fler ska anmäla sig till donationsregistret. En transplantation kan vända en mycket svår situation för den sjuke./P

Björn Nilsson